IPS Hultafors hälso- och rehabiliteringscenter är ett anrikt, underbart vackert kurhotell som ligger högt beläget mellan Göteborg och Borås. De riktar sig främst till människor med depression/utbrändhet, whiplash, postoperativa osv och drivs sedan september 2002 av docent Tatjana Sivik.




























Lars och Tatjana Sivik i matsalen på Hultafors!
foto Pernilla Öberg


Tatjana forskar bland annat kring PNEI-faktorer (psykologi, neurologi, endokrinologi och immunförsvar), hon har en enormt gedigen bakgrund och är en läkare som ser helheten som avgörande för att man ska kunna läkas helt och fullt, och att enbart punktbehandling inte är tillräckligt!




Jag fick en remiss till Hultafors av min läkare i januari 2003. Jag var där i 2 veckor, man betalar 80.-/dag och bor i eget rum och under den vistelsen fick jag sova ut, äta ordentligt, jag fick massage eller örtbad nästan varje dag och jag motionerade och vilade regelbundet.


















Den härliga simhallen på Hultafors, belägen på 8:e våningen med en milsvid utsikt från solterassen, samt salongen!



När jag kom till Hultafors hade jag varit dålig en längre tid och totalt tappat greppet om mig själv. Jag hade ingen ork, ingen energi och hade ingen förmåga att ta mig ur de bedrövliga kost och sov-vanor jag hamnat i under min sjukdom. Att då få komma iväg ett tag till en annan miljö där fokus ligger på sund livskvalité kan göra underverk!






















Bad & massagepersonalen Else-Lill, Marja & Kalle samt goa servitriserna Sara & Kristina i matsalen



Det kanske kan tyckas att det är så uppenbart att sömn, kost och avslappning är nödvändigt för att man ska må bra, att man inte ska behöva åka bort för att inse det, men för människor med depression eller utbrändhet ligger problemet många gånger i att man har blivit för sjuk för att själv ta nödvändiga initiativ för att hjälpa sin kropp att självläka på bästa sätt. I ett sånt läge är det enormt viktigt att bryta mönstret rakt av och få hjälp med att bygga upp sina resverver igen.
Inspiration och nya intryck är också en väldigt viktig del för att bli frisk - det är det för alla människor och inte bara för dem som redan blivit sjuka. Inspiration är som vatten för en blomma och utan det vissnar vi!


Har man varit sjukskriven en längre tid kan man få komma till Hultafors på en förmedicinsk utredning genom Försäkringskassan, vilket jag fick göra i mitten av april.
Tatijanas verksamhet IPS ´Institutet för Psykosomatisk Medicin´ www.ipsoma.se har ramavtal med Försäkringskassan, som remitterar en till en 2-veckors utredning på Hultafors för en fullständig genomgång av kropp, själ och levnads- eller arbetssituation.


















Överläkare Hans Löfgren, beteendevetare Aila Annala samt sköterskan Marketta, och sjukgymnasterna Pia och Solveig!



I utredningen ingår en mängd blodprover, salivtest under 3 dagar för kortisolmätning, psykologsamtal, sjukgymnastunderökning där rörelseförmåga, andningsmönster, spänningar mm bedöms, läkarundersökning, psykosocial och fysisk arbetsmiljöanalys mm mm.
Efter utredningen finns olika rehab-program som du kan remitteras att få delta i för att komma tillbaka till arbetslivet igen! Läs mer om detta på www.hultafors.com























Lars Sivik, Åse på bokningen, värdinnan Britt, Peter i receptionen samt fantastisk utsikt från Hultafors!


På Hultafors finns även möjlighet att få Taktil massage samt att prova Qi Gong och de har även naprapater och en beteendevetare vilken har kompletterande utbildning inom österländsk Shiatzu-massage.
Är du sjuk, eller är i riskzonen för att bli det, kan det vara sunt att bryta invanda mönster genom att byta miljö ett tag och verkligen koncentrera sig på sin hälsa, där sömn, kost och motion är hörnstenar för att återfå energin. Prata med din läkare om remiss!



Takåsarna med de vackra tornen på Hultafors inbäddade i moln en tidig morgon i januari!























En vacker soluppgång över Hultafors, avnjuten från min balkong en tidig januarimorgon före dagens första vattengympa-pass!




















Här nedan följer min utredning från IPS Hultafors.
Jag har valt att lägga ut den här på sidan eftersom jag hoppas att den kan vara till hjälp för andra som är i behov av utredning, men kanske drar sig för det av olika skäl.
Jag har haft det bra i mitt liv och utredningen innehåller därför inga direkta trauman eller kriser i livet - det finns många andra som gått igenom fruktansvärda händelser och det har inte jag!
Utredningen är i stort sett komplett förutom en del privata detaljer som jag tagit bort!


PSYKOSOMATISK UTREDNING OCH BEDÖMNING

KLIENT: Pernilla Öberg, 690203

Bedömningen baseras på en utredning omfattande följande moment:
• Psykosocial bedömning
• Allmän läkarundersökning
• Psykologisk testning och djupintervju
• Biologisk stressprofil (Endokrinologisk utredning)
• Sjukgymnastisk undersökning och funktionsbedömning
• Specialistbedömning
• Teamkonferens - utredningsutlåtande

Utredningsperiod: FMU-2 veckor under v 16 och 17, 2003.

DIAGNOS:                    IDEM + DEPRESSION F32.9,
BULEMI F50.2,
STRESSKÄNSLIGHET F43.8,
PMS

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRD
Pernilla har under större delen av sitt liv sökt efter olika mer eller mindre konstruktiva tolkningar och förklaringsmodeller för sitt lidande. Den tidiga separationen från modern då Pernilla som späd blev inlagd på sjukhus har med allra största sannolikhet grundat mycket utav hennes depressiva läggning samt bidragit starkt till den psyko-biologiska obalans som hennes kropp befinner sig i – och har så befunnit sig i sedan uppväxtåren. Hennes självbild är starkt beroende av omgivningens uppfattning om henne – en vanlig konsekvens av bristfällig tidig emotionell bindning till modern (något som vanligen sker i samband med tidig separation). Pernilla lägger alltför stor fokus på hur och vad omgivningen tycker och tänker. Sambons syster, svärmor, sambon själv, modern och media har alla en uppfattning som det blir viktigt för Pernilla att förhålla sig till. Pernilla är rädd att omgivningen ser henne som slö och slapp, och att det ”bara är att rycka upp sig”.

Pernilla måste få styrka att tycka om sig själv som hon är, utan att hela tiden lyssna efter gensvar från omgivningen.
Hon behöver hjälp med att få en djupare insikt om sambanden mellan kroppsliga symptom och emotionella trauman och konflikter.
Hon uttrycker att psykoterapi har ett dåligt rykte och att folk ser det som en svaghet att behöva gå i terapi. Ändå verkar Pernilla öppen för att pröva samtalsterapi på psykodynamisk grund och hon bör beredas den möjligheten.
Pernilla berättar att jobbet med det egna företaget har varit jätteroligt, men att det nu känns som om hon har ”förätit sig på tårta”. Mat fungerar ibland som en spänningsreducerare för Pernilla, men efteråt kommer känslan att det hjälpte inte. Det intensiva arbetet med företagsidén har kanske också fungerat som en spänningsreducerare.

Pernilla har en ambivalens kring att visa känslor och att hålla dem tillbaka.
Pernilla är i dels behov av psykoterapeutisk behandling, dels av samlade integrativa rehabiliteringsinsatser. Den psykoterapeutiska behandlingen borde starta i anslutning till rehabiliteringen så att en synergieffekt kan uppnås.
Pernilla är en begåvad ung kvinna, hon har goda resurser och torde så småningom kunna arbeta på ett vettigt sätt och i rimlig omfattning. Med adekvat integrativ rehabilitering och (helst) parallell psykoterapeutisk behandling torde Pernilla på sikt kunna uppnå en god arbetsförmåga. För närvarande är Pernillas arbetsförmåga dock väsentligen nedsatt.

Docent Tatjana Sivik
Klinikchef



PSYKOLOGUTLÅTANDE

Aktuell situation:
Pernilla är 34 år och bor med sin sambo och deras två barn i Falkenberg.
Hon har ett eget nystartat företag, ”Själens Kemi”, med egen hemsida: www.serotonin.nu Hon arbetar f.n.2 timmar/dag och är sjukskriven 75%.

Problematik:
Pernilla upplever en stor trötthet. Tröttheten sätter Pernilla i samband dels med den ansträngning hon utsatte sig för vid uppstarten av det egna företaget, och dels de besvär hon har med PMDD (premenstrual dysphoric disorder) och biverkningar i form av trötthet från medicinering av detta.
Ibland känner hon det som om hon totalt tappat gnistan och familjelivet kan vid sådana tillfällen bli jobbigt. Då känns det tungt att möta behoven från barnen Emil 5 år och Emma 3½ år. Hon vilar på dagarna för att bättre orka möta barnens behov.
Pernilla berättar också att hon har svårt för att koncentrera sig. Hon glömmer lätt och tappar ibland tråden i telefonsamtal. Det känns nästintill omöjligt att jobba då.
Socker hjälper henne ibland att känna en större balans. Pernilla har ökat i vikt ca 15 kg det senaste året.
När det känns som värst kommer ångestattacker och självmordstankar.

Uppväxtförhållanden:
Modern var 34 år och fadern 37 när Pernilla föddes.
Det blev en komplicerad förlossning i det att modern var Rh-negativ. Pernillas blod fick bytas ut direkt och hon kunde därför inte vara med modern direkt efter födseln. (När Pernilla själv fick sitt första barn kunde sonen inte vara med henne, eftersom hon själv låg på intensivövervakning för kraftiga blödningar.)
Som liten var Pernilla enklare och lugnare än sin fem år äldre syster och hon sov mycket. När Pernilla var 1 år låg hon inne en vecka på sjukhus för maginfluensa.
Storasystern har nyligen berättat hur synd hon tyckte om Pernilla när familjen var på besök på sjukhuset. Pernilla hade suttit med benen ut ur spjälsängen, gråtit förtvivlat och sett väldigt ensam ut. Även modern berättade då att Pernilla efter hemkomsten från sjukhuset hade stora blåmärken på benen efter spjälarna och att hon var paniskt rädd för sängar. Det tog lång tid innan hon blev trygg igen.

Pernilla beskriver båda föräldrar som omtänksamma och stöttande. De enda trauman som hon direkt kan minnas är när familjens hundar har dött.
Pernilla var duktig i skolan fram tills att hon fick sin första mens i 12-årsåldern. Då började hon känna av ångest i perioder.
Innan Pernilla var 14 år hade hon ”egna” kompisar, men i den åldern fick hon en pojkvän och under deras sex år ihop umgicks Pernilla mest med pojkvännen och hans kompisar. Det har ofta varit så att mannens vänskapskrets blivit hennes.

Med en tjejkompis läste dock Pernilla italienska i Italien under ett år (1992).
Där träffade hon vänner som var glada och intensiva och som hon tycker passade hennes intensiva sida. Året efter läste hon även franska i Paris, men utan att trivas lika bra.


Bakgrund:
Pernilla läste 4-årig teknisk linje på gymnasiet, men var besvärad av PMS/PMDD redan då och tyckte att det var svårt att hålla en jämn studietakt när hon var inne i en låg period.
Hon gjorde sin praktik på statsarkitektkontoret i Falkenberg och fick sedan under ett år arbete som byggnadsinspektör där.
Strax därefter startade hon en inredningsaffär i Falkenberg tillsammans med sin syster. Fadern, som är möbeltapetserare och kom upp med företagsidén, har arbetat åt företaget på konsultbasis. Pernilla stod för ordning och design och tillverkade/monterade gardiner åt inredningsaffären. Systern som beskrivs som mer spontan, hade rollen som säljare och inköpare.
Pernilla träffade sin sambo, Håkan, 1994. Tre år senare planerade de för bröllop. När Pernilla plötsligt blev tveksam i samband med en premenstruell ångestattack, slog de upp bröllopet och bröt förhållandet under några månader. I augusti 1997 blev de åter tillsammans och under hösten blev Pernilla planerat gravid. Emil föddes i juni 1998 och Emma i slutet av oktober 1999.
Pernilla svullnade mycket under sina graviditeter.
När Emil var förlöst uppmärksammades att delar av moderkakan hade växt fast och Pernilla fick en kraftig blödning.
En barnmorska och en psykolog på MVC blev ett gott stöd efter förlossningen och Pernilla deltog i en uppskattad gruppbehandling för akutsnittade mammor.

När Emil var ett år flyttade familjen. Pernilla var då gravid med Emma. Hon hade problem med bulimi och fick så starka självmordstankar att hon låg inne 3-4 dagar på sjukhus. Det fanns tankar om att Pernilla upplevde förlossningsskräck. Båda barnen har förlösts med akut kejsarsnitt.
Pernilla drabbades av en depression efter sitt andra barns födelse.
Hon sökte hjälp inom vuxenpsykiatrin i Falkenberg och fick där diagnosen Premenstruell dysfori (PMDD). När läkaren ville skriva ut Fontex, var Pernilla först mycket tveksam, men prövade ändå ett SSRI preparat och tyckte att hon fick god symtomlindring. Hon fick samtidigt genom en sköterska på vuxenpsykiatrin samtal som baserade sig på kognitiv beteendeterapi. Efter ett tag upplevde hon symtomfri mens. Pernilla uttrycker att det var skönt för familjen att slippa ”mensmonstret”.
Kontakten med vuxenpsykiatrin 2000 gjorde att många ”stenar föll från hennes bröst”.

Under sommaren 2001 tillbringades Pernilla själv två veckor i Italien hos gamla vänner för att vila upp sig. Pernilla sålde sin del i inredningsaffären i oktober 2001 och fick då pengar att satsa i eget företag. Hon startade enskild firma i oktober 2001. Hennes företag, Själens Kemi, har som företagsidé att sälja föreläsningar och informationsmaterial om transmittosubstansers inverkan på psykisk hälsa. Från oktober 2001 till april 2002, förberedde sig Pernilla inför att på allvar börja med företaget. Det innebar ett väldigt kunskapsinhämtande och stress med att lära sig ny teknisk apparatur. I april 2002 kände Pernilla att hon inte orkade längre och hon blev då halvt sjukskriven.
Sommaren 2002 blev jobbig. Efteråt kände sig Pernilla helt slut. Hon tror att det kanske kan höra samman med att hon ofta får en ökad ångest om hon suttit uppe sent dagen innan.
Pernilla låg inlagd några dagar i augusti 2002 på psykiatrin i Varberg. Hon hade hög ångest och tankar på självmord.

Pernilla återhämtade sig dock och i september 2002 genomförde hon en föreläsning som patientrepresentant på en konferens kring över- och underförskrivning av SSRI. Uppdraget kom från Pfizer (världens största läkemedelsföretag).

En dag i slutet av oktober 2002 uppdagades det att sambon i hemlighet börjat träffa en kvinnlig arbetskollega. Paret bestämde sig hastigt för separation och hann berätta för släkten innan de senare började kämpa för att rädda förhållandet. Sambon beskrivs annars som ”normal och bra och en trygg punkt”. Han är absolut inte impulsiv, men Pernilla upplever att han ibland kommer med oövertänkta inlägg som sårar henne.
Från november 2002 har hon jobbat 2 tim/dag och fått lägga dem som hon själv har velat. I december var hon igen helt sjukskriven.

Pernilla har ofta upplevt en stor trötthet kring menstruation.
Hon bytte från Zoloft till Seroxat i december 2002, började med för hög dos och fick biverkningar i form av extra stor trötthet. Pernilla fick en remiss till Hultafors i januari 2003, och var här i två veckor för att vila upp sig. Det var skönt att äta riktigt och motionera och få sova riktigt. Sömnen störs annars ofta av att hon är lättväkt av småljud.
Februari och halva mars sov Pernilla mycket.

Nutid:
Pernilla upplever att det känns mycket tråkigt att ha kommit så långt med företaget och så orkar inte kroppen. Hemsidan på Internet har i april 2003 haft 14.500 besökare sedan augusti 2002. Pernilla har fått mycket gott utbyte av kontakter som har skapats via hemsidan och ett mycket positivt gensvar på sin företagsidé.
Sambon arbetar varannan helg. Han är kock och det innebär ofta mycket kvällsjobb. Umgänget är i nuläget framförallt mannen, enstaka goda vänner och ibland systrar till dem båda med familj.

Tidigare behandling:
Pernilla har sökt vård inom vuxenpsykiatrin 2000 och 2002. Behandlingen har bestått i medicinering med framförallt SSRI-preparat i viss kombination med kognitiv beteendeterapi, samt även i form av inläggning på vårdavdelning.

Somatiskt:
Pernilla har fått diagnosen PMDD. Dagen före ägglossning börjar symtomen öka och dosen (Seroxat), är nu justerad till 60 mg första ägglossningsdagen. Dosen halveras sedan sista mensdagen och några dagar framåt.
Maj –03 Medicin utbytt till Efexor 75 mg dagligen!


Upplevelse av arbetssituationen:
Pernilla uttrycker en stor önskan att fortsätta utveckla sin företagsidé.


Framtidsplaner:
Pernilla önskar hitta en bra balans i sitt sätt att arbeta. Hon gillar att jobba på inspiration, men det krockar med familjelivet. Hon vill också hitta något som kan ersätta hennes sug efter kolhydrater.


Rehabiliteringshindrande faktorer:
Pernilla har investerat mycket tid och pengar i sitt företag och detta låser henne till en relativt fast och snäv yrkesroll och utgör också ett tryck på att skynda på sin rehabilitering.




Resurser:
Mycket talar för att Pernilla har goda insikter och färdigheter i sin nya yrkesroll. Hon besitter stora teoretiska kunskaper som i kombination med hennes patientperspektiv kan utgöra ett stort stöd för andra i liknande situation.

/Björn Fors, leg psykolog/



LÄKARUNDERSÖKNING

Socialt:                   
Hennes sambo sedan 8 år är kock 34 år. De har en relativt god relation och har tillsamman en fyra årig son Emil som är plikttrogen och fundersam, och Emma tre år, som är utåtriktad, smakar på blomkrukor och har snabba känslobyten.

Hereditet:
Modern fick typ-1-diabetes för ca 15 år sedan.

Tidigare sjd                   :
Hade bulimi med provocerade kräkningar som började i 17-årsåldern och som återkommit periodvis t ex när hon väntade Emma och även fortfarande speciellt vid mens. Hade suicidtankar speciellt i 8:e månaden under den sista graviditeten år 2000, men även senare.

Aktuellt:
Tror att hon var känslig som barn och är fortfarande sedan över 20 år stresskänslig och har svår PMS som börjar vid ägglossningstid och är som värst första och sista mensdagen. Har också ofta tvångstankar, social fobi och bulemi. Var tisdag och vid behov per telefon har hon kognitiva terapisamtal med en sköterska och terapeut som heter Elna Sandberg. Detta har varit till ”otrolig hjälp”, Elna har även kommit hem till pat vid behov.

Pat har investerat 250.000 Skr i sin enskilda firma för företagsuppbyggnad, anskaffning av datautrustning och kompetensutveckling. Hon har rest mycket, bl a till nobelpristagaren Arvid Carlsson som forskat om transmittorsubstanser sedan 50-talet. Hon har också varit på Ananke, stödföreningen för tvångssyndrom och föreningen Balans för deprimerade och talat med prof Danuta Wasserman, specialist på suicidprevention och prof. Jan Wålinder, psykiater i Göteborg, med vilken hon har deltagit i seminarier.
                   
Medicin:                   
Seroxat vanligen 20 mg/dag, Mental 40 mg/dag fr ägglossningsdag till sista mensdag och får nu efter sin önskan pröva 50 mg. Sedan i höstas äter hon också Ergenyl 300 mg 1 på morgonen 2 på kvällen (stämningsstabiliserande för GABA-systemet, serumkoncentrationen kontrollerad senast för tre veckor sedan och varit OK) för att stabilisera humöret.

Seroxat som hon nu vill byta till Efexor. Ett alternativ för bättre sömn kunde vara Remaron till natten. Ätit Seroxat sedan december.
Den 5/6 2003 skall hon träffa sin psykiater Anna Ehnvall som forskar på rapid cycling.

Inskrivning:
Enligt läkarutlåtande från öl Anna Ehnvall har Pernilla en svår progredierande PMS-sjukdom med utvecklad tolerans mot tidigare behandling, Zoloft, vilket lett till halv sjukskrivning 020820 till 021019 och hel tom 021110 och från hösten –02 fått symtom även under de tidigare symtomfria veckorna i månaden i form av depression, trötthet, ångest och irritabilitet.
Detta överensstämmer med vad pat berättar idag. Hon sätter även progressionen i samband med det nystartade företaget, där hon engagerat sig på gränsen till utbrändhet tillsamman med arbete för hem och barn.
Hon har svårt att orka med den höga ljudnivån vid matbordet eftersom hon är stress- och ljudkänslig, samt lättirriterad. Hon har nu lov att bara arbeta en timme per dag i samråd med FK och vissa dagar skulle hon kunna arbeta mycket mer då det känns ”jättebra”, medan hon andra dagar är helt apatisk – värst från ägglossning till sista mensdag. Kan då tappa tråden i samtal och glömma lite av varje.
Doktor Ehnvall har skrivit ut Spironolakton mot svullnad och hormonrubbning, men Pernilla har inte vågat börja med dem än. Tidigare haft varierande erfarenheter av mediciner. I 20-årsårldern åt hon p-piller i två år och upplevde då en depression, som försvann när hon slutade med dem.
Då hon började med Zoloft 50 mg/dag i mars 2000 hade dessa en kolossalt bra effekt.

Efter de två veckorna här i januari i år kände hon ett betydande tillskott av energi som nu successivt försvunnit. Hon blir fortare trött av ansträngningar. Har sedan ungdomstiden alltid svårt att komma upp på morgnarna, men aldrig svårt att somna. Sover vanligen 4 timmar i sträck, men sammanlagt över dygnet kan det bli upp till 12 timmars sömn, men ingen djupsömn, upplever sömn som bot mot apatin. Befinner sig nu mellan ägglossning och mens och har inte lust att gå ut eller göra någonting. Har det sista året gått upp 10-15 kilo i vikt mest på grund av hetsätning, dock utan några framprovocerade kräkningar numera. Frossar periodvis på glass och kakor. Har aldrig haft anorexi. Känner sig skakig i händerna sista tiden. Har aldrig på allvar rökt och är försiktig med alkohol.

Status:
At                   Gott, god kontakt, ingen psykomotorisk hämning, päronformad övervikt, väger idag 79,7 kg till 164 cm längd.                   
Cor                   ua
Pulm                   ua
Fys                   ua
Bltr                   Liggande hö arm 110/55, stående 112/65
Buk                   palp ua, bukomfång tryckt 97 cm i navelplan
                   Inga vristödem, breda höfter, viss finvågig tremor i händerna.

Utskrivningssamtal:
Reser idag och säger att det har varit ”en lisa för själen att vara här” - trots att hon haft sina typiska premenstruella besvär och som gjort det svårt att träna som hon önskat.

Ländvärken har kommit till och från sedan graviditeten –98. Även om hon somnar ua vaknar hon ofta efter 2-4 timmar och måste ofta upp och byta nattlinne, hon svettas mycket sedan 1,5 år, mest nätter men även på dagtid och tror att det är en biverkan av antidepressiv medicin som också ger gäspningar. Hon snarkar också mycket och är nästäppt på nätterna. Hon upplever mer eller mindre av sus och dunk i öronen och säger att det känns som en spänning.
Imovane förbättrar sömnen, ordineras Propavan 1-2 tabl 1-2 tim före önskad sömn. Får recept på 100 tabl. av vardera, med 5 resp 3 uttag. .
                                      
/Hans Löfgren, öl/

BIOLOGISK STRESSPROFIL
Samtliga provsvar väsentligen normala



PSYKOMETRISK UTREDNING
Utredningen består av 12 psykometriska instrument som mäter en stor mängd personlighetsfaktorer. Endast i de fallen då resultaten avviker från referensvärden för svensk normalpopulation anges dessa nedan.

CMPS (Cesarec Marke Personality Scale) Pernilla har något förhöjd aggressivitet (7 poäng på 9-gradig Aggressionsskala, ref. värde 5).
Hon är mycket utåtriktad (8 poäng på 9-gradig, ref. värde 5).
Hon har mycket starkt behov av att få stöd och bli omhändertagen (9 poäng på 9-gradig skala, ref. värde 5).
Hon känner starkt behov av att vara till lags (8 poäng på 9-gradig, ref.värde 5).
Pernilla är mycket auktoritetsbunden (9 poäng på 9-gradig, ref.värde 5).
SPS - Pernilla har viss tendens att reagera med aggressivitet på emotionella stimuli (85-e percentilen på pecentilskalan där 50-e percentilen avspeglar den för svenska kvinnor i hennes ålder den vanligaste nivån).
Hon reagerar med emotionell ambivalens i relationen till det motsatta könet (90-e percentilen på pecentilskalan där 50-e percentilen avspeglar den för svenska kvinnor i hennes ålder den vanligaste nivån).
MACL - Pernillas allmänna stämningsläge är något nedsatt:
Hedonism (förmåga att njuta av livet) ligger på 192 (av max 400 poäng)
Extroversion ligger på 145 (av max 400 poäng)
Aktivitet ligger på 150 (av max 400 poäng)
Avspänningförmåga ligger på 138 (av max 400 poäng)
MMPI (Minesota Multiphasic Personality Inventory) - Pernilla har stark tendens att (omedvetet) uttrycka emotionella konflikter i somatiska symptom (95 poäng på en 100-gradig skala, ref. värde 50).
Hon har klara depressiva drag (84 poäng på en 100-gradig skala, ref. värde 50)
KSP (Karolinska Scheme of Personality) - Pernilla lider av somatisk ångest (76 poäng på en 100-gradig skala, ref. värde 50)
Hon är spänd (77 poäng på en 100-gradig skala, ref. värde 50).
Hon är emotionellt mycket lätt uttröttbar (82 poäng på en 100-gradig Psykasteniskala, ref. värde 50).
Lsym - Hon har många psykosomatiska, vegetativa symptom (22 av 30 möjliga).

STAI (Spielberger State and Trait Anxiety Iventory) - Hon har mycket stark ångest (108 poäng, ref. värde 50).
Toronto Alexithymia Scale - Hon har vissa svårigheter att differentiera mellan olika känslor och uttrycka känslor i ord (60 poäng där värden över 40 avspeglar stigande alexithymi).
BDI (Beck Depression Inventory) - Pernilla är depressiv (19 poäng, där 30 poäng är uttryck för svår (suicidal) klinisk depression).



SJUKGYMNASTISK UNDERSÖKNING

Anamnes:
Pernilla har svåra besvär i samband med ägglossning/menstruation, s k premenstruell dysfori. Detta påverkar hennes vardag menligt. Hon tycker sig då tappa rutiner, bli håglös o s v.
Pernilla känner sig deprimerad. Många behandlingar och försök till hjälp har prövats men utan framgång. SSRI - preparat har dock hjälpt till viss del.
Hon är från hösten – 02 helt sjukskriven, månad för månad. Hon var då överarbetad; belastade sig mer än hon egentligen klarade av. Hon säger att hon nog levt så länge.
Dessförinnan var hon halvt sjukskriven fr. april – 02.

Pernilla är mycket trött och sover mycket. På sistone har hon börjat se samband mellan hur hon förhåller sig, lever och hur hon mår. Pernilla beskriver hur hon ”nästan inte andas”.
Hon är medveten om spänningar i axlarna och hur hon är spänd i käkar och tunga.
Förr hade hon huvudvärk, men det har avhjälpts av (ovan nämnda) medicinering och införskaffande av läsglasögon.

Hon är kall om händer och fötter, fryser/svettas omvartannat mycket och är trög i magen.
Pernilla känner sig alltid stel i ländryggen och hon har ont i höfterna när hon sitter. Vid ”svackor” känner hon stor ångest och vanmakt. Annars känner hon sig stabil, och hon minns sig som generellt stabil från tidigare. Pernilla kan i viss mån sätta ord på känslors gestaltning i kroppen. Koncentration och minne har försämrats.
Pernilla besvärades under tonåren av bulimi, och även i perioder därefter.

Undersökning:
I undersökning uppmärksammas palpationsömhet i djup vadmuskulatur bilateralt, palpationsömhetöver nackrosett (f f a höger sida), höftkammar bilateralt och SI – leder bilateralt.
Magen är spänd, liksom nacke, skuldror, armar och rygg. Magen har hon f ö ont i och hon upplever sig ofta spänd här, liksom i underlivet. Pernilla är också stel i flera kroppsdelar, särskilt (länd) rygg .Också bröstkorg/bröstrygg är ganska stel och Pernilla är palpationsöm över intercostalmuskulaturen. Rörligheten är överlag u a, undantaget vänster arm.

En viss kontrolltendens/rädsla att släppa taget (om undertryckta känslor?) kan märkas och visar sig t ex som en återhållenhet över skulderparti och nacke samt en högt hållen och dåligt omställbar respiration. Stabiliteten är ganska god, dock något nedsatt på höger sida.

Pernilla har behov av Kroppskännedom och även annan kroppsterapi, t ex akupressur eller annan passande kroppsterapi som kan planeras och läggas upp i samråd med henne och kroppsterapeuten.
Hon har ur kroppskännedomssynpunkt behov av att centrering och att uppnå ett balanserat och inte så blockerat flöde och andning. Så skulle också en sviktökning och ett friare rörelsemönster behöva befrämjas, parallellt med en ökad tillgång till de kroppsliga resurserna (lodlinje, eftergivenhet för tyngdlagen o s v ).

Pernilla har på flera sätt starka resurser och torde så småningom kunna arbeta på ett vettigt sätt och i rimlig omfattning. Hon har också stort behov av att lära sig att respektera och ta bättre hand om sig själv. Detta självkännedomsarbete måste få ta erforderlig tid.

/Charlotte Thorell, leg sjukgymnast/

mötesplats:

online just nu 10 st.

senaste inlägget: