Vad händer om man utsätts för stress mycket tidigt i livet? Hur påverkar det psyke och välbefinnande senare i livet? Försämras den vuxna individens förmåga att möta ny stress? Kan tidig stress ge upphov till psykiska sjukdomar såsom depression och ångest?



Det finns ett samband mellan stress i barndomen och utveckling av depression senare i livet.
Lotta Arborelius hoppas att genom sin forskning kunna bidra till svaren. Hon disputerade 1996 inom neuropsykofarmakologi på Karolinska Institutet och har sedan forskat i USA. Lotta är nu åter på Karolinska Institutet, institutionen för klinisk neurovetenskap, där stipendiet från Insamlingsstiftelsen Hjärnfonden hjälper henne att finansiera fortsatt forskning.

Serotonin är ett signalämne, en så kallad transmittorsubstans i hjärnan, som är nära förknippad med olika känslor och stämningslägen. Serotonin, liksom andra typer av signalämnen, utsöndras från nervtrådar när elektriska impulser når nervcellen och överför denna signal till en angränsande nervcell genom att binda till speciella proteiner, s.k. receptorer. Utsöndringen av serotonin går att mäta och påverka. Till exempel bygger senare tiders läkemedel mot depression, de så kallade lyckopillren, på att man reglerar upptaget av serotonin.
Men kunskapen är ännu begränsad om hur hjärnans komplicerade och utbredda serotoninsystem arbetar. De olika receptorerna tycks ha olika funktioner. Mycket återstår också att utforska vad gäller sambandet mellan yttre faktorer som exempelvis stressupplevelser och kemiska obalanser i hjärnan.


Det är här i korsningen mellan kemi och miljö som Lotta Arborelius fokuserar sina studier. Från
USA har hon hämtat hem den modell som hon nu med hjälp av några studenter forskar på vid
Karolinska Institutet. Deras experiment bygger på att nyfödda råttungar utsätts för stress genom att de separeras från modern några timmar varje dag under två veckor. Därefter får de samma omhändertagande som kontrollgruppen vanliga råttungar. Man mäter och jämför råttornas olika värden exempelvis av stresshormon. Det är tidigare klarlagt att utsöndringen av peptiden CRF, som ökar vid stress, också är förhöjd hos den som är deprimerad. Man har också kunnat konstatera att behandling hjälper, det vill säga CRF -värdena kan normaliseras med hjälp av antidepressiva läkemedel, till exempel lyckopiller.

Dessutom finns det ett samband mellan stress i barndomen, såsom fysiska och sexuella övergrepp eller bristande omhändertagande, och utveckling av depression senare i livet.
Lotta Arborelius har emellertid en hypotes som går ut på att tidig stress orsakar en bestående skada i själva serotoninsystemet. Hon vill veta om de stressade råttungarna reagerar annorlunda på stress senare i livet än sina skonade kamrater.
Jag misstänker att det inte bara handlar om för mycket eller för lite serotonin. Det kan ha blivit fel på själva funktionen hos serotoninsystemen, till exempel upptagningsförmågan av serotonin. En tidig skada kan ligga kvar och orsaka förändringar i kemin som gör att neuronerna inte fungerar som de ska.


Detta tänker Lotta och hennes studenter söka svar på genom att mäta och iaktta råttornas reaktion och beteende, när de som vuxna utsätts för förnyad stress. För det går faktiskt att konstatera symptom som liknar depression och ångest hos råttor. De reagerar med rädsla, förhåller sig precis som människor på olika sätt till sin omgivning, till sexuell aktivitet och till intag av mat och vätska. En fullvuxen råtta, som stressats tidigt i livet, föredrar till exempel vatten som innehåller alkohol framför vanligt vatten!
Om det är som Lotta Arborelius tror att tidig stress faktiskt åstadkommer en bestående skada i hjärnan som kan väckas till liv i vuxensituationen, ja då får hennes forskning naturligtvis betydelse för läkemedelsutvecklingen. Att få fram läkemedel mot depression med snabbare effekt och färre biverkningar än de nuvarande skulle ge stora mänskliga och ekonomiska vinster.
Lotta Arborelius, som också har en del psykologi i sitt bagage, är intresserad även av stress i ett samhällsperspektiv. Hon påminner om att stressfaktiskt har en konstruktiv och viktig uppgift i människors liv: att varna oss för fara, förbereda för aktivitet i form av strid eller flykt. Men dagens samhälle innehåller stressfaktorer av många nya slag som vi har svårt att påverka och reagera adekvat på. Stressen i bilkön, på arbetsplatsen eller framför datorn till exempel. Men då är vi inne på områden som är nog så intressanta men inte direkt hör till Lottas vetenskapliga forskning.

Text:
Ingrid Liljeblad, Stiftelsen Hjärnfonden www.hjarnfonden.se

mötesplats:

online just nu 5 st.

senaste inlägget: