neurobiologi

Följande tre texter är granskade åt serotonin.nu av:
professor Arvid Carlsson, Nobelpristagare i medicin år 2000

Ångest och självmordstankar »
Forskarlarm om neurologisk ämnesomsättningssjukdom! »
Pre Menstruell Dysfori och antidepressiv medicin »

Ångest och självmordstankar är medicinska symtom på obalans i centrala nervsystemets ämnesomsättning!

Signalsubstanser är livsnödvändiga ämnen i centrala nervsystemet vilka bland annat reglerar vårt känsloliv och våra ångestreaktioner.

Signalsubstansen serotonin har till uppgift att balansera våra känslor och styr mående som hunger, glädje, irritation, ilska, välmående, livslust med mera.

Dopamin styr bland annat vår rörelseförmåga och motivation men är också kroppens belöningssystem. Tobak aktiverar dopaminnivåerna och en sorts tillfredsställelse skapas därmed. Vid Parkinsons sjukdom är dopaminet för lågt och vid psykoser är dopaminaktiviteten för hög!

Noradrenalin har betydelse bland annat för vår grad av vakenhet och uppmärksamhet! Vid stress stimuleras noradrenalinsystemet för att göra oss uppmärksamma på fara - vid långvarig stress blir noradrenalinreceptorerna överkänsliga och systemet hamnar ur balans med symptom som ångest som följd!

Balansen mellan dessa signalsubstanser är avgörande för vårt psykiska mående!

Av olika anledningar som till exempel arv, stress, sjukdom och jobbiga upplevelser kan dessa signalsubstanser komma ur balans och symtom som ångest och självmordstankar kan uppstå.
Brist eller obalans bland dessa system orsakar därmed nedstämdhet, minskad livslust, ångest, ätstörningar, missbruk, dålig impulskontroll och en rad andra symtom som kraftigt försämrar livskvalité och levnadsvillkor!

Det finns dock hjälp och många av dessa symtom kan effektivt lindras med antidepressiv medicin i kombination med kognitiv beteendeterapi!

Antidepressiv medicin och framförallt SSRI (Selektiva Serotonin-återupptags-hämmare) är tyvärr en gravt missförstådd medicin som i samhället beskrivs som lyckopiller, en drog som ger artificiell lycka. Börjar man göra efterforskningar om de antidepressiva medicinernas verkningssätt så ser man att verkligheten skiljer sig dramatiskt från myten om lyckopiller!
Dessa mediciners uppgift är att hjälpa kroppen återställa de naturliga signalsubstanserna i centrala nervsystemet och studerar man SSRI-medicinernas funktion finner man att det inte är fråga om syntetiskt serotonin som tillförs kroppen och ger inbillat välmående, utan endast att den aktiva substansen i SSRI-preparaten stänger en återanvändningsmekanism i nervväggen och på så vis balanseras kroppens eget, naturliga serotonin.
Dessa mediciner ger livskvalitén tillbaka på samma sätt som insulin gör för en diabetiker. Att medicinera med antidepressiva preparat är därmed lika självklart som att medicinera med insulin för att kunna leva normalt och i båda fallen handlar det om en ämnesomsättningsrubbning som kan leda till döden.
Doseringen är också precis som med insulin i allra högsta grad individuell, det kan ta tid att hitta just sin dos och är man mycket dålig är det viktigt att stå under läkaruppsikt då medicinering inleds för att hantera eventuella biverkningar. Ett krav för att kunna leva normalt är att man likt en diabetiker ser över sin livssituation när man börjar bli bättre för att undvika eventuella utlösande påfrestningar.

Alla upplevelser och händelser påverkar och belastar vårt mående i olika grad och modern forskning visar på att "sår i själen" verkligen har ett fysiskt utseende i form av obalans i signalsubstanssystemen i hjärnan! Det är viktigt att inse att dessa bitar kanske behöver repareras på medicinsk väg. Tyvärr verkar dock fördomarna kväva vetenskapen och många vågar i ren okunskap inte ta den medicinska hjälp som vi har förmånen att ha. De antidepressiva medicinerna kan rädda liv och med tanke på att det dör fler människor genom självmord än vad det dör i trafiken så är okunskapen skrämmande.

Självklart är det också absolut nödvändigt med psykologisk hjälp! De flesta som får antidepressiv medicin har gått igenom en jobbig sjukdomsupplevelse som till exempel depression, eller kanske en traumatisk händelse, och det är viktigt att ta reda på vad för sorts påfrestning som ligger bakom insjuknandet. De flesta forskare är ense om att kognitiv beteendeterapi är den effektivaste formen av terapi, speciellt när den kombineras med antidepressiv medicin - då hjälper man kroppen optimalt genom att både återställa de fysiska funktionerna samtidigt som man reder ut tankar och beteenden samt lär sig strategier för att hantera framtiden.

/Pernilla Öberg