|
statistik
Självmord
- ett folkhälsoproblem »
Självmord
bland andra dödsorsaker »
Statistik
från Socialstyrelsen från 1999 »
Statistik
från Hjärnfonden »
Självmord bland andra dödsorsaker
När ett samhälles välståndsnivå ökar
pga ökad produktion av livsmedel, industrivaror och andra förnödenheter,
ökar också den genomsnittliga livslängden som en
följd av utvecklingen av näringssituationen, den allmänna
hygienen, bostäderna och infrastrukturen (vatten- och avloppssystem
bl a). Denna stora ändring har åtföljts av medicinvetenskapliga
landvinningar som i flera fall har möjliggjort utrotning av
tidigare vanliga - och ofta fatala - sjukdomar.
Därmed ökar den förväntade livslängden
ytterligare, och fördelningen av dödsorsakerna i befolkningen
ändras markant. När smittsamma sjukdomar inte längre
skördar några stora mängder av offer, "förflyttas"
dödligheten till de "icke-naturliga" dödsorsakerna
(dvs. främst olyckor och självmord) och de sjukdomar (cirkulationssjukdomar,
cancer) som man ännu inte förmår bota. Samtidigt
har den moderniserande samhällsutvecklingen i sig ansetts ha
lett till allmänt högre självmordstal i Europa under
industrialiseringens period. Enligt Världshälsoorganisationens
prognoser tillhör självmord till de dödsorsaker vars
andel av den allmänna dödligheten antas öka i framtiden.
I Sverige är självmordens andel ca 1.5 - 2 % av den totala
dödligheten. Siffran kan verka liten, men situationen är
helt annan när man betraktar de yngre åldersgrupperna
för sig - bland unga och yngre medelålders personer
(15-44 år) är självmordet den ledande dödsorsaken
för män och den näst mest utbredda för kvinnor.
|